Arbetsmiljön

Med miljö avser vi mer än arbetsmiljö och yttre miljö.

I begreppet lägger vi också in medbestämmande, arbetsorganisation, kompetensutveckling, jämställdhet och teknisk förändring.

Sedan 1994 har vi ett samverkansavtal, som täcker in alla dessa områden och som omfattar alla kategorier anställda i pappersindustrin.

Avtalet ersätter tre äldre avtal, arbetsmiljöavtalet, utvecklingsavtalet och jämställdhetsavtalet.

På varje arbetsplats har vi en arbetsmiljöorganisation som har till uppgift att utveckla arbetsmiljön, med inriktning att skapa stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i en trygg och säker arbetsmiljö.

Alla anställda har en skyldighet att medverka till skapandet av en bra arbetsmiljö.

Vi har dessutom förtroendevalda skyddsombud med sin fackliga uppgift att särskilt vaka över arbetsmiljön.

Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för skydds- och miljöarbetet på fabriken.

Kongressrapport Arbetsmiljö 2010

Prioriterade områden och slutsatser i rapporten är:

 

• Skyddsombudets roll;

Arbetsmiljöarbetet är viktigt och skyddsombudets roll behöver stärkas. För att uppnå det bör man lyfta upp och få bättre fokus på arbetsmiljöfrågorna. Det som här måste beaktas är att vi säkerställer att arbetsmiljöutbildningar ska genomföras. BAM-utbildningen ska vara på 40 timmar. Innehållet ska tas fram partsgemensamt på arbetsplatsen. Repetitionsutbildningar inom arbetsmiljöområdet krävs för att hålla engagemanget och kunskapen vid liv.

 

• Koncernfackliga frågor/Internationellt arbetsmiljöarbete;

Många företag ingår i allt större utsträckning i koncerner med utländska ägare. I en hel del fall innebär det att inflytandet minskat betydligt och därmed försvåras vårt fackliga arbete. Vi vill sträva efter att teckna fler avtal och överenskommelser gällande arbetsmiljöfrågor som kan underlätta arbetet. Inom globala företag ska vi sträva efter att sluta ramavtal kring uppförandekoder. På Europanivå behöver arbetsmiljöfrågorna lyftas upp i den sociala dialogen med arbetsgivarna inom CEPI, samt att vi vill påverka EU: s arbete på arbetsmiljöområdet.

 

• PIA;

Är ett arbetsmiljörapporteringssystem. När vi uppnår målet att alla avdelningar använder sig av samma rapporteringssystem för behandling av olyckor, tillbud samt riskhantering kan vi hjälpa varandra med att minimera antalet arbetsmiljöhändelser. PIA kan användas för att uppnå målet att minska olycksfallen inom Pappers.

 

• Utbildning;

Bland annat konsekvensanalys och riskbedömning.

Vi ska genomföra fler temainriktade skyddsombudsutbildningar med olika innehåll. Arbetsmiljöutbildning för alla anställda är en målsättning.

 

• Arbetstid;

Förekomsten av komprimerade skiftscheman och längre arbetspass, förefaller ha ökat samtidigt med en allt snävare bemanning och mer komplicerade befattningar. Förbundet ska bevaka utvecklingen och verka för att det startas forskningsprojekt kring hur det påverkar den anställde.

16 timmars skift eller s.k. dubbelskift ska inte förekomma.

 

Skyddsombuden fyllde hundra år 2012. De första skyddsombuden på svenska arbetsplatser utsågs 1912. Hundra år med skyddsombud för ett säkrare arbetsliv.

 

Det finns cirka 70.000 skyddsombud inom LOs förbund. Arbetsmiljöombud finns också inom TCO- och Saco-förbunden.

 

Under 2012 kommer LO samt LO-förbunden och LO-distrikten att på olika sätt uppmärksamma de fackliga skyddsombudens stora insatser för en bättre arbetsmiljö. I går, i dag och i morgon. Jubileumsårets aktiviteter kommer att annonseras fortlöpande på www.pappers.se

 

1912 infördes en bestämmelse i den dåvarande arbetarskyddslagen som gav arbetstagarna rätt att utse ombud. Detta var början till dagens skyddsombud, även om själva benämningen skyddsombud inte började användas förrän 1938.

 

Under de första decennierna hade ombuden den dubbla uppgiften att företräda arbetstagarna och att bevaka statens intresse av bättre hälsa i arbetet. I första hand skulle ombuden företräda arbetstagarna i samband med de statliga yrkesinspektörernas besök. Yrkesinspektörerna hade rätt att kontrollera men inte att förelägga arbetsgivarna att ändra något.

 

Det var länsstyrelsernas uppgift.

 

Under 1930- och 1940-talen utvecklades både arbetarskyddslagstiftningen och samarbetet mellan arbetsmarknadens parter. Antalet skyddsombud ökade och skyddskommittéer började bildas på större företag.

 

LO och Svenskt Näringslivs föregångare, Svenska Arbetsgivareföreningen, slöt det första arbetarskyddsavtalet.

 

Det var dock fortfarande svårt att rekrytera skyddsombud, särskilt på små och rörliga arbetsplatser med tillfälliga och korta anställningar.

 

1949 infördes i arbetarskyddslagen en rätt för de fackliga organisationerna att utse regionala skyddsombud, men bara med Arbetarskyddsstyrelsens tillstånd. 1974 utvidgades systemet med regionala skyddsombud till hela arbetsmarknaden och tillståndsprövningen slopades.

 

Alla skyddsombud som är utsedda av den lokala fackliga organisationen har samma ställning som facklig representant och samma lagstadgade rättigheter när det gäller att agera i arbetsmiljöfrågor.

 

Pappers avdelning 14 - Industriområdet 820 72 Strömsbruk - E-post: pappers.strom@iggesund.com - Telefon: 0650-28928

Copyright ® 2011 www.pappers14.se